fredag 26 februari 2010

You've been hit by, you've been struck by



Kontext: Jag snackar minnen från folkhögskolekursen Välja Väg med Hanna som var min bästis i klassen. Nu är hon föräldraledig och har tid att vara nostalgisk.
Kursen var en del av vår planering hos Arbetsforum på Kortedala torg. Helt otippat märkte vi rätt snabbt att den både var trevlig och intressant. Man fick prova på olika grejer varje vecka, helt enkelt. (Bland annat spelade jag "Bidragskungen" med Las Palmas på Radio Bergsjön.)
När händelsen nedan utspelar sig är vår klass på tio personer på internatvecka hos Grebbestads folkhögskola i Bohuslän. Det var alltså konstig stämning redan innan vi kommit dit. Atmosfären skulle bli än konstigare per omgående, mycket tack vare den gode Ali, en skön snubbe från Somalia som valde att ägna ungefär 50% av kursen åt att klaga på det svenska vintervädret med skön meta-självdistans.

Sekunderna när Alis mobil ringer i Grebbestad-matsalen när vi just kommit dit, det KAN vara topp 5 humor-ögonblick i mitt LIV. Antagligen några av de bästa awkward moment-feelgoodsekunderna jag någonsin avnjutit var det i alla fall. Here goes:

Det hade naturligtvis gått två parallella rykten om oss från Bergsjön, på förhand. Det ena gick ut på att det var en värstingresa, det andra handlade om att vi var villkorligt frigivna och var tvungna att åka på internatvecka som en del av vår rehabilitering. Samma andemening, alltså.
Sedan ska vi äta frukost där, när vi just anlänt efter minibussfärden. Det både tisslas och tasslas för fullt bland de 100 eleverna, även bland lärarna i viss mån.
Vi sätter vi oss i matsalen. Nästan direkt ringer Alis mobil. Vad hade han för ringsignal?
Introt till SMOOTH CRIMINAL (!!!!!!!!!!!).

Ali är chäf, tycker jag och Hanna. Hoppas det gått bra för honom!

söndag 21 februari 2010

The Capital of Scandinavia



Åt mongoliskt med mamma på hennes 60-årsdag idag.
Det var trevligt, men inte anledningen till detta inlägg.

På väg in till stan sitter mamma fast strax före Skogås då pendeln inte förmår köra vidare. Efter tjugo minuter sprakar det till i högtalarna, och tågpersonalen har följande fråga:

ÄR DET NÅGON OMBORD SOM HAR EN TERMOS MED TE ELLER KAFFE ELLER NÅGOT ANNAT VARMT? VAR I SÅ FALL VÄNLIG ATT GÅ LÄNGST BAK I TÅGET. VI BEHÖVER HÄLLA INNEHÅLLET PÅ VÄXLARNA.

Man ska väl inte klaga, dock. Apropå mongoler - nåja, inre Mongoliet det vill säga Kina, men vafan - så har de det nog lite tuffare trots allt:

måndag 15 februari 2010

Baktakten



Känner rätt ofta (och i synnerhet när vänner länkar såna här låtar) att jag nog inte hade bangat på att hänga i Karibien några månader. Ska, röka, Red Stripe. Reggae, sola, rom. Ska, röka, stranden. En god cirkel, helt enkelt. Men det skulle liksom förutsätta att jag fick någon slags garanti på att inte behöva se en enda vit människa med dreads under hela vistelsen. Man kanske skulle hänga på Boastin' till St Lucia vid tillfälle, han har trots allt bjuckat mig på ett par bloss en gång.
 
Site Meter