Åh jösses

Vi som vill ha Debaser i Göteborg

(Vågar inte dryga mig på fejan eller ytterligare här dagen efter att jag för första gången DJ-ade på Slussen.)

You've been hit by, you've been struck by

Kontext: Jag snackar minnen från folkhögskolekursen Välja Väg med Hanna som var min bästis i klassen. Nu är hon föräldraledig och har tid att vara nostalgisk.
Kursen var en del av vår planering hos Arbetsforum på Kortedala torg. Helt otippat märkte vi rätt snabbt att den både var trevlig och intressant. Man fick prova på olika grejer varje vecka, helt enkelt. (Bland annat spelade jag "Bidragskungen" med Las Palmas på Radio Bergsjön.)
När händelsen nedan utspelar sig är vår klass på tio personer på internatvecka hos Grebbestads folkhögskola i Bohuslän. Det var alltså konstig stämning redan innan vi kommit dit. Atmosfären skulle bli än konstigare per omgående, mycket tack vare den gode Ali, en skön snubbe från Somalia som valde att ägna ungefär 50% av kursen åt att klaga på det svenska vintervädret med skön meta-självdistans.

Sekunderna när Alis mobil ringer i Grebbestad-matsalen när vi just kommit dit, det KAN vara topp 5 humor-ögonblick i mitt LIV. Antagligen några av de bästa awkward moment-feelgoodsekunderna jag någonsin avnjutit var det i alla fall. Here goes:

Det hade naturligtvis gått två parallella rykten om oss från Bergsjön, på förhand. Det ena gick ut på att det var en värstingresa, det andra handlade om att vi var villkorligt frigivna och var tvungna att åka på internatvecka som en del av vår rehabilitering. Samma andemening, alltså.
Sedan ska vi äta frukost där, när vi just anlänt efter minibussfärden. Det både tisslas och tasslas för fullt bland de 100 eleverna, även bland lärarna i viss mån.
Vi sätter vi oss i matsalen. Nästan direkt ringer Alis mobil. Vad hade han för ringsignal?
Introt till SMOOTH CRIMINAL (!!!!!!!!!!!).

Ali är chäf, tycker jag och Hanna. Hoppas det gått bra för honom!

The Capital of Scandinavia

Åt mongoliskt med mamma på hennes 60-årsdag idag.
Det var trevligt, men inte anledningen till detta inlägg.

På väg in till stan sitter mamma fast strax före Skogås då pendeln inte förmår köra vidare. Efter tjugo minuter sprakar det till i högtalarna, och tågpersonalen har följande fråga:

ÄR DET NÅGON OMBORD SOM HAR EN TERMOS MED TE ELLER KAFFE ELLER NÅGOT ANNAT VARMT? VAR I SÅ FALL VÄNLIG ATT GÅ LÄNGST BAK I TÅGET. VI BEHÖVER HÄLLA INNEHÅLLET PÅ VÄXLARNA.

Man ska väl inte klaga, dock. Apropå mongoler - nåja, inre Mongoliet det vill säga Kina, men vafan - så har de det nog lite tuffare trots allt:

Baktakten

Känner rätt ofta (och i synnerhet när vänner länkar såna här låtar) att jag nog inte hade bangat på att hänga i Karibien några månader. Ska, röka, Red Stripe. Reggae, sola, rom. Ska, röka, stranden. En god cirkel, helt enkelt. Men det skulle liksom förutsätta att jag fick någon slags garanti på att inte behöva se en enda vit människa med dreads under hela vistelsen. Man kanske skulle hänga på Boastin' till St Lucia vid tillfälle, han har trots allt bjuckat mig på ett par bloss en gång.

Gubbe

Vad hände med bland-cdr, blev de skickafilen.se?

Adrenalin

Tja ungar, idag ska farbror Mattias dissa nåt som heter adrenalin!

Jag hatar adrenalin.
Går du igång på att bli skraj har du en grav störning. Slutenvård, KBT och medicinering borde vara självklara vägar mot ett mer normalt liv.
Alla resurer hos utryckning, vård och rehabilitering som borde komma sansade människor till nytta. Jag blir arg bara jag tänker på det.

När man tror det är en inbrottstjuv och det visar sig vara katten, haja sköna kicken!
Okej, jag utgår ifrån att du brukar dunka huvudet i stenväggar också; det är så skönt när man slutar.

Men när man skejtar kan det hela tiden skita sig big time när som helst!
Jaha, kul. Jag är hellre fast själv på månen i en månad än på hjul (sic!) när en trappa närmar sig. Byt om och försök få ha sex iställlet. Det kan också gå snett men är åtminstone skönt.

Vadå, är du rädd för att flyga också?
Ja, lite, samma grej med att åka bil; man är i händer på andra. Det är skit eftersom människor generellt är ganska bakom flötet. Du vallfärdar med rökelse och myrra till Gottröra och skulle offra ditt kön för att ha fått vara med?

Tänk vad mycket Göran Kropp fick uppleva!
Mycket? Ofantliga mängder naturporr, ja. Den turkiske mannen i samma ålder som dog efter att ha käkat 32 kebaber vid en tävling kunde ju, när det började svartna för hans ögon, se tillbaka på nästan obegränsat med kebab. Nu handlar detta inte om fjäll eller mat, men...

Anti-whateveryoufuckinggot

"Tack men nej tack. Vi avsäger oss nomineringen, vi vill inte ha med Er att göra. Hoppas Ni respekterar detta. Vi tycker att en ursäkt vore på sin plats. Säg förlåt. Vänligen, The Bear Quartet".

No-one remembers what rebellion means anymore, tyckte The Chesterfields 1988. Året därefter bildades BQ. Tur det.

Jag skrev en kommentar till GP-artikeln och nyttjade förstås 1000 av 1000 tecken:

Bra!

Snack om PR-kupp faller förstås på sin egen orimlighet.

Upplysningsvis har BQ - som någon redan nämnt - musicerat i 20 år och släppt 32 alster.

Att medverka på Grammisgalan genererar, 100 gånger av 100 (eller 100% om man är lite lågpannad som vissa tröttmössor här bevisligen är), mer uppmärksamhet än att avsäga sig nomineringen. Fattar man inte det ligger omyndigförklaring och/eller en lysande karriär som rättshaveristisk insändarskribent nära till hands. Lycka till med det.

Tack, BQ för att ni påminner mig om varför jag valde att döpa min popklubb efter er andra fullängdare. Ibland är ni truliga i överkant men det är alltid att föredra framför motsatsen.

Man blir ju inspirerad, vederkvickt, glad och alldeles varm inombords; får lust att plocka en blomma till mamma eller bara ligga med någon. (Jag lät som en hippie där men det bjuckar jag på.) Så verkar vi vara många som känner. Till sist: ni andra kan inte köpa oss, vi är inte intresserade. Åt helvete med bransch och marknad!

Mattias / Cosy Den

***

Jiddrar förstås även vidare lite. Söt biff! Läs här.

Lite highlights:


Skrivet 8 dec 2009 06:02 Mattias / Cosy Den (Ej registrerad)

Vilka är de? (Ej registrerad) skrev: Den stora frågan är väl hur ett totalt okänt band kan nomineras. Jag tycker att de gör rättt som tackar nej. De inser att det finns 1000 andra bättre band. Bra att de ger den okunniga juryn en känga.

Senaste skivan recenserades i obskyra indie-fanzines med töntiga namn som exempelvis Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Nöjesguiden och Svenska Dagbladet. Okänd kan du vara själv. (Eller, det behöver jag knappast uppmana dig till då du utöver okunnigheten även framstår som en väldigt liten människa.)

Skrivet 8 dec 2009 10:21 Mattias / Cosy Den (Ej registrerad)

annaB (Ej registrerad) skrev: Ja, så har de fått uppmärksamhet igen. Och media går på det. Men kanske borde man ta reda på hur det går till först, dvs att det är skivbolagen som anmäler sina egna artister. Så, Bear Quartet, nästa gång ni skriver på med ett nytt skivbolag - meddela dem innan. Fast då får ni ju inga artiklar i media förresten, så det är kanske värt det ändå… Eller hur? Patetiskt!

Haha, nu anar jag hur Michael Jackson-fansen kände sig 1993... ;)

Anyhow, det finns väl två möjliga scenarion:

1 BQ glömde meddela Adrian Recordings.
2 BQ "glömde" meddela Adrian Recordings.

Som BQ-fan måste jag säga att 2 är troligast.
Men alldeles oavsett måste du inse att medverkan hade rönt mångfalt fler spaltmeter än detta.
Jag gissar att detta är en blinkning till fansen: "kolla, vi är att lita på."
De kanske kände på sig att de gjort en snorbra skiva och ville dissa Grammis/industrin?
Vad är det i så fall som är så problematiskt med det? Norska death metal-bandet Mayhem öste på med extra många grishuvuden på scen i vegan-Umeå. Same shit.
BQ är ett tjurigt band. Det är inget fel med det, tvärtom. Däremot är det uppenbarligen väldigt provocerande att inte vara branschanpassad (och att väcka tankar kring kommersialisering) i dagens dumliberala Sverige.

Men visst, följ du Takidas myspaceblogg om det ger dig mer än att tänka.