För er som missade

så klistrar jag helt fräckt in mig själv vs CRB efter denna krönika.
Mitt första inlägg publicerades mot all förmodan i papperstidningen som insändare.
Noterbart är hur blödig jag blir framåt natten, och hur Carl tappar koncepten.

***

Mattias 2007-09-10 16:51

Du är så ängslig, Carl. Det är verkligen dig själv du skriver om, och det vet du. Jag har bara träffat dig en gång, det var på en sportbar, du var där i sällskap av en gemensam bekant med Kim Källström-tatuering, för att se Djurgården-Hammarby. Vi hälsade, och du frågade vad som hände nästa lägenhetsklubbkväll. Jag berättade att Paddington Distortion Combo skulle spela. Du sa "aha, jag såg en video med dem på ZTV härom veckan", och så droppade du någon fullständigt malplacerad referens som jag inte minns nu. Jag tänkte säga "nej Carl, det gjorde du inte", men det hade jag inte hjärta att göra. Istället sa jag "jaha, vad konstigt, jag trodde inte det fanns någon video, du får komma ut och kolla nästa lördag". Hjärta, det är något helt annat än det (förvisso emellanåt rätt underhållande) bekräftelsebehov och den provokationslusta du uppvisar i dina krönikor. Du har säkert också ett hjärta, det är jag säker på. Hur slutade den här historien? Jo, med att du sprang in i Calle Olsson på Uppåt Framåt och gjorde en intervju. Du skrev en artikel där du kallade Paddington DC för Sveriges kanske mest angelägna artist. Så, Carl. Vem är det som är ängslig och rädd för att inte passa in nu? Ha en fin höst.

Mattias 2007-09-10 23:47

Carl ignorerar - ej spelbart
Carl raderar - 5,40 gånger insatsen
Carl svarar - 14,40 gånger insatsen
Inlägget blir insändare i nästa NG - 28,40 gånger insatsen
Cosy Den/Recordings blir årets nöjesförbättrare 2007 - 680,00 gånger insatsen

CRB 2007-09-10 23:52

Kära personer,

Era avslöjanden från era egna högst privata tillvaro får mig att rodna. Generöst och uppriktigt lämnar ni ut er själva och bitar ur ert händelserika liv. Ni berättar att ni följer mina texter, uppskattar någontig som kallas ”Paddington” och söker att korrespondera med mig. Inte mig emot. Mitt liv består uteslutande av tennis, opera och Strindberg och min psykolog har uttryckt önskningar om att jag ”tar mig ut i det sociala livet”. Så, här är jag. Men vilka är ni? Spännande studenter? Bloggare? Örebroare? I vilket fall som helst är jag nog ingenting för er. Jag har helt andra vanor och intressen. Intressen som ofta utmynnar i ensamma kvällar i mitt pojkrum där jag funderar vad som gått snett med mitt liv. Ni förstår, till skillnad från er är jag totalt desillusionerad vad gäller livet, tiden går och saker och ting blir egentligen bara värre och värre. Med det enda undantag då jag bakar Tarte Tatin, vilket nu ska ske. Jag ska inom kort meddela resultat och recept.

CRB 2007-09-10 23:54

Det här behöver ni: 1 paket färdig smördeg (finns rullad), 2 hårda gröna äpplen. Till sockerlag och äpplen: 5 dl vatten, 4dl socker, 1 vaniljstång, 2 stjärnanis. Karamell: 300 g socker, 1/2 dl vatten, 50 g smör, 1 tsk riven färsk

Mattias 2007-09-11 00:18

Carl, du har gjort karriär på att göra folk upprörda, du lyckas ganska ofta. Jag medger utan omsvep att jag i viss mån är avundsjuk. Samtidigt har du inte bara min avund och mitt ogillande, utan även mitt medlidande. Och min uppskattning, eftersom du som sagt är underhållande relativt ofta. Men alltför ofta blir du nöjesjournalistikens Lars Vilks.
Jag är inget av det du nämner. Jag kan känna igen mig i dig och jag antar att det är ungefär så jag hade blivit om jag vid 18-19 fortsatt med allt självhat och all sårad manlighet, och trots mitt korta namn på något sätt blivit Upptäckt och Lyckats. Jag har inte lyckats yrkesmässigt, men med andra saker. Framförallt sitter jag inte längre på mitt rum och lyssnar på min kassett med sommarprat (Peter Birro på A, Per Hagman på B). Det är mycket som gått snett även med mitt liv, jag spenderar stora delar av min vakna tid med att vara desillusionerad vad gäller livet. Men jag mår bättre, och det hoppas jag att du också gör snart.
Och tack för Tarte Tatin-tipset, efter en snabbkoll bland mina mer kälkborgerliga och innerstadsboende vänner är jag övertygad om att jag bör prova.

CRB 2007-09-11 01:00

Tack för era brev, personer. Mellan raderna låter jag mig förstå tt ni inte uppskattar mig. Jag känner varken värme eller stöd. Istället äljer ni att ingå i en väldigt aktiv cell som skriver brev och tillverkar små Carl Reinholdtzon Belfrage-dockor som ni torterar och tänder eld på. Ni kallar mig självupptagen. Jag förstår inte varför. Jag vill bara ha en liten nationalpark uppkallad efter mig. Ni kallar mig pretentiös, bortskämd och arrogant. Men det är bara halva sanningen. Jag önskar, helt uppriktigt, att jag vore som er. Nu tvingas jag istället, medan ni andra är ute och bloggar och älskar musik, ligga ensam på ett badrumsgolv och fundera på hur jag ska göra slut med min flickvän som har hål i strumporna.

Mattias 2007-09-11 01:16

Du läser vad du vill mellan raderna, Carl. Jag försökte bara gjuta lite mod i dig, det verkade behövas. Om du vill raljera vidare kan du göra det på egen hand, det är det nog ingen som betvivlar.