Det är tveksamt om jag kan skriva så mycket om det här året (där jag mest suttit och hört på när bostadsrätter, bröllopsklänningar och New York-resor visslat förbi i periferin som någon slags surrealistisk kakofoni - men man får lov att vänja sig) utan att låta helt jävla Nordpolen, så det är nog bäst att jag nöjer mig med att berätta hur jag just gick halvvägs till Bergslagen och dess Coop Forum för att handla onyttigheter enligt devisen "mig skall intet fattas".
got so little to live for but it's there every day
sure I know that it's over, it doesn't help me at all
now almost everyone's back for Christmas and New Year's
and maybe I will see you, what you've forgotten I've kept
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad en människa har i sin matkorg när hon skall se till att intet fattas henne intresserar mig, berätta!
Ähum. När jag tycker synd om mig själv är det mest ost, ost och åter ost.
Skicka en kommentar