fredag 12 april 2013
Varför man inte orkar bo i Västsverige
Borås: fint bord på Landvetter, men ingen flygbuss
Vad hände inte i söndags? Nä men: jag är på Landvetter 12.50 och behöver vara på Borås Arena ett tag innan 16.20 då fotbollen jag ska skriva om har avspark. Känns som en okej marginal, även om de dragit in flygbussen till Borås sedan i vintras. Jag frågar första bästa person utanför terminalen och får skjuts (med tidigare Elfsborgsspelaren Tony Andersson!) till Landvetter centrum, varifrån det enligt honom och sonen ska gå att åka vidare till Borås kollektivt.
Landvettermotet: där man hänger, uppenbarligen
Jag har ju ingen koll alls och frågar på Pressbyrån. Kvinnan där säljer mig en biljett till Borås för 89 pix och förklarar var busshållplatsen ligger där 101:an mot Borås går. Jag släpar väskorna över motorvägen och hittar rätt hållplats, men där går endast bussar till Bollebygd (101:an), Kinna och flygplatsen. 101:an kommer ganska snart, och jag frågar föraren hur man tar sig vidare till Borås från Bollebygd. Han säger att det tyvärr inte finns någon anslutning, eftersom det är söndag. Jag vågar såklart inte hoppa på bussen med destination Twilight Zone utan står kvar och ringer Västtrafiks reseupplysning medan den kör iväg. Där får jag besked om att det visst hade gått att åka vidare, med tåg men även med buss. Nästa 101:a från Landvettermotet går dock om tre timmar. Ridå. Men det ska ju åtminstone solklart gå på resegarantin då jag fått fel information, får jag besked om.
Jag ringer och beställer taxi. Är tydlig med att jag står nedanför Landvetter centrum och inte vid flygplatsen, särskilt då hon som tar upp beställningen menar att det är viktigt att inte blanda ihop med busshållplatsen Landvetters flygplatsmot. Hon dubbelkollar även med en kollega så det inte ska bli fel. Då taxin efter 20 minuter inte dykt upp, ringer jag tillbaka till växeln. Efter kontakt med föraren visar det sig att denne ändå lallat runt omkring flygplatsen och letat efter mig. Jag kopplas ihop med honom och förtydligar vart jag står. En halvtimme efter att jag beställt taxin kommer den slutligen.
Picnic by the motorway, i väntan på bättre tider
Min plan är här att åka upp de 300 resegarantikronorna och hamna på en plats där jag kan åka vidare på min inhandlade Västtrafik-biljett. Jag försöker ringa Västtrafiks reseupplysning då jag är helt lost i den här trakten, men det är kö. Så istället frågar jag den vid det här laget jättetrevlige föraren vad det hade kostat att åka hela vägen till Borås Arena. Han säger "runt 500 kronor". Det tycker jag låter jättebra efter omständigheterna; jag är där i god tid för jobb och merparten täcks ju av Västtrafik.
Då jag tror vi bränner på mot Borås Arena
I det här läget är det mesta frid och fröjd, jag är irriterad över att inte ha hoppat på bussen men det är ju inte så mycket att göra åt. Problemet är bara att ungefär samtidigt som det börjar dyka upp skyltar om Bollebygd, tittar föraren på taxametern och säger typ "oj, här har det änna runnit iväg lite, det är visst turbotaxa idag eftersom det är söndag - det här kommer landa på runt 800 kronor". Vi närmar oss Bollebygds station och kör naturligtvis jämsides med tåget till Borås. Stämningen i bilen börjar bli ganska otäck, föraren känner sig antagligen trängd då han ju lämnat en prisuppgift som inte stämmer, och börjar låta ganska hotfull (om inte på saker han säger som på röstläget). Jag bestämmer mig för att kliva ur även om vi inte ser ut att lyckas hinna köra förbi tåget. Det gör honom inte på bättre humör, direkt. Hade jag betalat kontant så hade jag antagligen hunnit med tåget i sista momangen, men nu stänger dörrarna tio meter bort då jag sitter och slår in min kortkod för att pröjsa 410 kronor, för ingenting.
Kände mig som Bolle Jr
Nu är jag alltså i Bollebygd. Frågar några högstadietjejer som hänger vid stationen påsklovets sista dag när nästa tåg till Borås går, de garvar och säger "om tre timmar", och gör en konstpaus innan de fortsätter "men det går en buss dit också". De är göllia och hjälper mig med väskorna, bussen som går varannan timme ska dyka upp om en halvtimme. Ringer tillbaka till taxiväxeln och berättar om vad som hänt, växelkvinnan är helt förfärad över situationen (främst förarens beteende), och jag pratar av mig med henne under tiden som jag väntar.
Sandared frestar, på väg med bussen
Bussen till Borås går via såväl Nya Zeeland (!) som andra trevliga platser, men fram kommer jag; är vid Borås rececentrum 15.59. Därifrån tar jag en ny taxi till Borås Arena. Den stannar dock en bra bit från insläppet och jag stapplar upp på pressläktaren en halvminut innan avspark, med väskor och tämligen mycket svett på kroppen, vilket framkallar viss munterhet såväl hos mig som övriga på plats... plockar upp datorn och börjar skriva lite om vädret, de 3000 grönvita på plats och hur Bajen formerar laget denna dag.
Lugnet efter normen (den göteborgska)
Antar att jag bör begära att Taxi Göteborg även ersätter utlägget för taxiresan i Borås; den hade ju varit helt onödig om saker fungerat någotsånär som de skulle med beställning, förare och min taxiresa överlag. Lite av poängen med det färdmedlet är ju liksom att det ska gå hyfsat fort. De skulle ringa igen på måndag, så jag får ta upp det då. Sammantaget var ju detta inte riktigt vad jag behövde efter en resa från Östeuropa... där funkade allt som smort, särskilt jämfört med hur det är att försöka ta sig någonstans i Göteborgstrakten. Det gick ju inte att bo där i mer än fem år; den här typen av grejer var på riktigt en anledning till att jag flyttade tillbaka till Stockholm efter fem år. Där kan man dessutom åka kollektivt på nätterna, vilken grej. Tycker ju dock synd om växelkvinnorna som fick agera terapeuter...
(Ska dock sägas att jag blev bjuden på buss två gånger i Borås på väg därifrån, eftersom förarna dels var snälla och dels irriterade över att det pga diverse uppstyckningar av lokaltrafiken inte gick att köpa en biljett hela vägen till Pär på Fjällgatan där jag skulle slagga. Och att expressbussen samt spårvagnen gick som de skulle.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)